Hysteria

söndag 18 september 2011

"HA! So you're going to live in The Hood then...that's real Ireland for you! That's were all the drunk people and wierdos are." - Dit har jag flyttat

Efter att ge upp hoppet om att ens hitta boende i Dublin så får jag tag på en kvinna som faktiskt är villig att hyra ut ett rum till mig under bara tre månader. "JIPPI!" tänkte jag. "Jo tjena" vart det snarare.
 Jag bor bredvid ett fängelse, vägen utanför huset är vägen vakterna till fängelset kör på, de kör fort berättar min hyresvärdinna. Fort för att fånga förrymda fångar?

Annars är det söta radhus, såna där gamla du vet. Försöker intala mig att den unkna lukten, heltäckningsmattorna och utsidans förfall gör det hela charmigt och mer "irländskt". Sirenerna som ständigt hörs ser jag som ett storstadstecken, inte nödvändigtvis olycksdrabbande. Folk verkar ju ialf få hjälp...

Att jag måste gå till universitetet en timma innan jag börjar ger mig disciplin och bra träning (eftersom jag går dit och hem varje dag), likaså får jag bra träning av att bära tunga kassar hela vägen från närmsta supermarket (som inte ligger speciellt nära).

Vad hände med drömlägenheten och de fantastiskt roliga roomiesarna som man verkar kunna få för en struntsumma i alla serier och filmer?  Helst vid kvarterets mysiga pub med en charmig irländare i ett rökigt hörn med en gitarr i knät och en sångröst som får det att rysa i kroppen.

Istället är det någon annan som får det att rysa i min kropp:

Men att ha mardrömmar över min hyresvärdinna som jag anar är ett psykfall är väl också en irländsk upplevelse förmodar jag. Önskar jag hade filmat vårt samtal tidigare så att jag hade någon form av bevis för det jag säger. Vid ett tillfälle sa jag till och med till henne "now you're scarying me", varpå hon svarar "good" och stirrar in i mina ögon så att en kall rysning går igenom kroppen. Hon förklarar för mig att hon har ett labilt humör och kan gå bärsärkagång då och då när hon får en snetändning.

När jag frågar seriösa frågor skrattar hon häxlikt och spärrar upp ögonen. Jag tror inte att jag lyckades hålla masken, hon måste ha sett att jag tycker hon verkar coocoo! Jobbigt att veta att den som har nyckel hit och rätt att vara här också mycket möjligt kan komma in mitt i natten med en yxa i handen och snetändning...

Welcome  to Ireland Cecilia!

1 kommentar:

  1. Men på riktigt?? Klart det är på riktigt, men ändå... Jag blir lite rädd! PÅ RIKTIGT!!!

    SvaraRadera