Gör mig lycklig nu

Om livet skulle innebära lycka konstant så skulle det vara tråkigt. Hmm, vet inte om jag håller med mig själv helt och hållet där. Att livet skulle bestå av varaktig lycka betyder väl allt annat än tråkigt (om nu inte lycka uppstår för en individ då den har det tråkigt). Att allt flyter på och går som man vill måste ju vara rena rama himmelriket!

Att påstå att livet skulle vara tråkigt utan lite motgångar då och då eller att man inte kan uppskatta lycka, eller t.om. att inte kunna VETA att man är lycklig, utan dess motsats är något jag själv säger vid sämre tider då jag stöter på motgångar. Inte för att jag tror på det, utan för att jag VILL tro på det.

Men kom igen...hur troligt är det egentligen?! En lycklig människa är nog medveten om att den är lycklig, om inte annat så när den ser sig i spegeln och upptäcker ett ärligt leende eller då den lyssnar på andras problem, ser nyheterna eller på andra vis blir medveten om andras olycka.
Jag vet ju själv att jag ibland kommer till insikt med att: "hel*ete, jag är nog ta mig f*n lycklig just nu...". (Men då ska det ju även tilläggas att jag är medveten om dess motsats iofs.)

Jag åberopar i vilket fall som helst total lycka framför variation mellan himmel och helvete. Men det är ju jag...

Gör mig lycklig igen.