Hysteria

söndag 11 mars 2012

"Rätt låt vann"

Eller?

Jag kan bara inte låta bli. Det årliga pådraget kan ju inte omärkt passera mitt slentrian-aktliga liv, jag kan inte blunda för det för det finns alltid framför mig, jag kan inte slå dövörat till för det skriks så högt.

Melodifestivalen.
Detta fenomen som i mina barndomsminnen var en trevlig kväll med familjen och vännerna samlade vid tv:n, man hade laddat upp storslaget med chips, popcorn, läsk och en godisskål med sånt fantastiskt plockgodis. Ett antal bidrag ställde upp, folket röstade och sen var det över. Snabbt, koncist och effektivt. Men kanske framförallt exklusivt och underhållande.

Det slutade plötsligt ett år att vara exklusivt.
Ni vet hur det är idag så jag känner inget behov av att kommentera det alltför mycket, men visst känns det som att samtidigt som Melodifestival-gänget har trissat upp showen, och gjort det hela till just en show och en "festival" med vad allt det nu innebär, så har vi där hemma kanske trissat ner det en aning...
Jag kände det ialf så då jag kom på mig själv med att inte ens ha inhandlat en futtig pixask (mest för att jag hade inte ens tänkt att se spektaklet) då klockan slog 20:00 och finalen drog igång. Det har ju redan pågått i vad som känns som tre månader så det "speciella", det "en kväll per år", har försvunnit.

Det är inte längre värt allt förarbete, det har blivit som allt annat: plastigt, kommersiellt och drygt.

Sen kommer det värsta: bekanta, vänner, familj som blir upprörda över att inte rätt låt vann eller glada för att, motförmodan, den faktiskt gjorde det...men de röstar inte. Jag, min familj och mina vänner röstade i mina euforiska barndomsminnen - för vi brydde oss, det var spännande, vi bidrog med något. Nu känner jag inte en jävel som röstar, eller åtminstone som erkänner att denne röstar, detta gissar jag beror på flera faktorer men kanske främsta är att de inte bryr sig. Men varför bryr de sig då om vem som vinner? Har de för huvud taget rätt att beklaga sig  då de inte röstat?

"Hur tänker det svenska folket?!" = en mening jag hört mer än en gång, inte minst från mina egna läppar. Men det man glömmer är vilka som faktiskt ringer och röstar, utgör de ett signifikant stickprov för den svenska befolkningen?

Jag vet inte. Allt jag vet är att det svenska folket röstade rätt för en gångs skull, rätt låt vann och jag kunde med lättat hjärta och glatt leende vara nöjd med kvällen och vad demokratin beslutat om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar